Fågelsjön Tåkern ligger i sydvästra Östergötlands slättbygd, strax öster om det berömda berget Omberg och den stora sjön Vättern. Tåkern är en av Nordeuropas mest betydelsefulla häcknings- och rastplatser för många fågelarter. Här har ca 270 fågelarter setts och ca 120 arter häckar här. Sjön och dess närmaste omgivningar är avsatt som naturreservat (54 km²) och det är också ett s k Ramsarområde.

Sjön är egentligen bara en vattenhinna i landskapet – ca 44 km² stor och endast med ett medeldjup på 80 cm. Mäktiga vassområden omger Tåkern. Sammantaget är det Nordeuropas största vassområde (1500 ha), vilket gör att vasslevande fåglar förekommer i stor omfattning. Runt sjön finns också fågelrika strandängar och fuktiga till våta strandskogar. Strandängarna hålls öppna tack vare ekonomiskt stöd till djurhållningen.

Tåkern inbjuder till besök både under häcknings- och flyttningstid. De bästa tiderna att besöka sjön är maj/juni samt september/oktober. Det finns fyra besöksområden vid sjön – Glänås, Väversunda, Svälinge och Hov - med fågeltorn och gömslen, parkeringsplats, rastbord och sopmaja. Vid Glänås bjuder "Naturum Tåkern" till besök med med bland annat en utställning om Tåkerns natur, guidningar och andra aktiviteter. Spångade vandringsleder finns vid Glänås och Svälinge.



Historik

Tåkern bildades 7 000-8 000 f Kr då den avskildes från det bräckta Yoldiahavet. Tåkerns omgivningar bestod då av ett tundralandskap med björkskogar och enbuskar. Vid denna tidpunkt var sjön en 12 meter djup klarvattensjö och kan liknas vid dagens fjällsjöar.

Under årtusendenas lopp grundades sjön upp, och för 4000 år sedan hade djupet minskat till cirka 7 meter. Genom vittring och nedbrytning av döda växter och djur hade vattnet också blivit näringsrikare och pga detta blev fågellivet rikt. I de grundaste vikarna uppstod kärr. Ett exempel på en sådan vik är nuvarande Dags mosse på sjöns västra sida.

Tiden fram till 1800-talet präglas av ett allt öppnare landskap. Alkärren runt Tåkern förvandlades till strandängar, pga ett ökat antal kreatur runt sjön.

De viktigaste åren i Tåkerns sena historia är 1842-44. Då genomfördes en sjösänkning från 2.5 meters djup till dagens nivå på 0.8 m. Denna snabba uppgrundning innebar en kraftig vegetationstillväxt, vilket i sin tur ledde till att en mängd fåglar fick ett nytt och bättre livsrum. Det var denna sänkning som innebar startskottet för Tåkern som en förstklassig fågelsjö.

1902 fanns det planer på att helt torrlägga sjön men detta stoppades av den tidens naturorganisationer med Selma Lagerlöf i täten. I mitten av 1900-talet minskade kreatursantalet runt sjön kraftigt, vilket ledde till att många av strandängarna växte igen. Sedan sänkningen 1844 har även vassarna brett ut sig, och upptar nu cirka en tredjedel av sjöns totala yta.

Tåkerns fältstation bildades hösten 1964. Från och med 1966 är Tåkern reglerad med en dammlucka i utflödet Mjölnaån. Efter segdragna diskussioner blev sjön 1975 naturreservat. Från 1 april till 30 juni råder tillträdesförbud, med undantag för de fyra besöksområdena och dess vandringsleder.

Den 25 maj 2012 invigdes besökscentret Naturum Tåkern - Sveriges vassaste naturum - vid besöksområde Glänås.

Förvaltning, vård och information av naturreservatet Tåkern bekostas huvudsakligen av Tåkernfonden och Naturvårdsverket. Reservatet ingår i Natura 2000 - EU:s nätverk av värdefull natur. Tåkern förvaltas av Länsstyrelsen i Östergötland.



Naturum Tåkern - i vasshavet. Foto: Bernd Beckmann Naturum Tåkern - i vasshavet

1. Naturum Tåkern / Glänås besöksområde
På södra sidan av sjön ligger det största besöksområdet. I Naturum Tåkern finns en kreativ utställning om Tåkerns Natur, filmrum, lab och souvenirbutik. Naturums guider är välkomnande, kunniga och inspirerande. En lång ramp mellan träden leder upp i fågeltornet. Här kan du överblicka fågellivet i sjön, inte minst öar helt nära stranden där skrattmåsar häckar.

En cirka fyra kilometer lång vandringsled ger goda möjligheter att bekanta sig med Tåkern. Leden går genom strandskog och över strandängar. En spång genom vassen leder en bit ut i vasshavet. Längs leden finns ett par mindre gömslen, ett fågeltorn och Arknats vindskydd "Re-ed". Vindskyddet är perfekt för fågelskådare som vill komma upp en bit eller för den som vill ta en kopp kaffe i vassen.

En avstickare leder till Svanshals kyrka och Svanshals f.d. församlingshem/vandrarhem. 600 m av vassleden är rullstolsvänliga liksom den 700 m långa strandpromenaden.

Prinsessan Estelles sagostig. Foto: Bernd Beckmann Prinsessan Estelles sagostig

2. Prinsessan Estelles sagostig
Följ med haren Ann-Sofie på jakt efter sin kompis Hasse. Stigen börjar precis utanför naturum Tåkerns entré och sträcker sig 700 meter runt i strandskogen, förbi orkidéäng, ut till öppet vatten och genom vassen. Längs vandringen stöter du på olika djur som bor i skogen. Kryp, klättra, lyssna, lukta... Men vem kan hitta Hasse?

Sagostigen vid Tåkern är en dopgåva till Prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland. Landshövding Elisabeth Nilsson överlämnade gåvan vid prinsessdopet våren 2012, och Prinsessan Estelle invigde stigen den 17 maj 2014.

Tåkerns Naturlek
Vid parkeringen vid naturum ligger Tåkerns naturlek, här går det att balansera, klättra och svinga sig fram längs en bana. Här går det att leka i timmar!

I anslutning ligger grillplaster och fikabord. Det är även nära till toaletterna och följer ni stigen under portalen kommer ni till naturumhuset.

3. Svanshals Församlingshem
Den renoverade gamla skolan från 1849 har sist varit hemvist för Tåkern vandrarhem. Byggnaden har åtta rum för 24 personer och en bastu för 16 personer och uthyrdes sist av de nya ägarna som semesterbostad, för bröllop, fester, konferenser osv.. Huset är utbjudet till försäljning.

4. Svanshals kyrka
Socknen har fått sitt namn efter knölsvanen, Tåkerns karaktärsfågel. Här fanns tidigt en träkyrka, troligen byggd av heliga Birgittas morbror lagman Bengt Magnusson. Äldsta delarna är från 1100-talet. Från denna tid finns den gamla kalkstensgrunden bevarad, liksom delar av tornet.

5. Tåkerns fältstation
Föreningen Tåkerns Fältstation arbetar sedan 1963 med inventeringar och naturskydd i och kring Tåkern.

Renstad. Foto: Bernd Beckmann Renstad

6. Renstad Gård
Renstad (tidigare Rehnstad) är känt sedan början av 1600-talet och bestod av ett skatte- och biskopshemman.

Gården hade två storhetstider, den sista under Baron Axel Hermelin. Gården utgjorde då ett eget litet samhälle med skola, affär, missionshus och mejeri. Antalet anställda uppgick till 125 man.

Baronen utökade genom dikning och torrläggning efter Tåkerns sänkning, cirka 400 tunnland ny åkermark. Han lät gräva kanaler för att leda vatten till kvarnar och sågar. Han anlade parken och byggde de flesta hus som finns i dag. Baronens stora dröm var att torrlägga Tåkern och göra en gård av alltsammans. Tack och lov förblev det en dröm.

Rökstenen Rökstenen [ur Ödeshögs hembygdsbok]

7. Rökstenen
Rökstenen är en av Sveriges mest kända runstenar. Dess inskrift anses med sina 760 tecken vara världens längsta runinskrift. Rökstenen restes sannolikt under första halvan av 800-talet.

8. Dags Mosse
Dags Mosse är en vidsträckt myrmark mellan Omberg och Tåkern, ursprungligen en vik av Tåkern. Här bedrivs ekologisk brytning av torv. Mossen avvattnas av Ålebäcken som har sitt utlopp åt söder i Vättern.

Karta över Ombergs djurpark Karta över Ombergs djurpark

9. Holmen
Omberg gjordes under 1600-talets första hälft till kunglig hjortpark och inhägnades tillsammans med Dags Mosse med en ca. 4 meter hög gärdesgård som underhölls av traktens bönder. Vid gården Holmen fanns ett av hjortparkens fem djurled genom stängslet.

Väversunda fågeltorn. Foto: Bernd Beckmann Väversunda fågeltorn

10. Väversunda besöksområde
Från utsiktsplattformen vid Väversundamaden kan du spana ut över det största sammanhängande strandängsområdet vid Tåkern. Under våren spelar tofsvipor, rödbenor och enkelbeckasiner över ängarna. I maj vallar grågässen sina ungar här och under ljumma nätter hörs småfläckig sumphöna. Utanför strandängen vidtar ett väldigt vassområde.

Strandängarna hålls öppna genom bete och slåtter. Där man förr slog gräs och starr med lie används idag traktorburna slåttermaskiner.

Väversunda kyrka. Foto: Bernd Beckmann Väversunda kyrka

11. Väversunda kyrka
Väversunda kyrka från 1160-tal är byggd i romansk stil och en av de bäst bevarade medeltida kyrkorna i området. Byggd av Ombergs kalksten. Föregångare var troligen en stavkyrka.

För guidade visningar i Väversunda kyrka och i Berzeliusutställningen (nedan) se Kulturguidningar i Dal.

12. Berzeliusgården
Födelseplatsen för Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), kemist och naturforskare. Han upptäckte grundämnena cerium, selen, kisel och torium. Berzelius-utställningen i Väversunda kyrkas vapenhus har flyttats till församlingshemmet och kompletterats med föremål ur Fenomenmagasinet i Linköping. Utställningen är öppen dagligen kl. 9-18 i sommartid (som kyrkan) och vid andra tillfällen.

13. Ostmossens naturreservat
Reservatet utgörs av en mosaik av olika naturtyper som kalkkärr, kalkfuktäng, kalktorräng, övrig öppen betesmark samt löv- och granskog, ofta av sumpig karaktär. Floran är rik med totalt tio orkidéarter och en mängd andra kalkkrävande och kalkgynnade arter. Dessutom utgör Ostmossen tillsammans med närbelägna reservatet Ombergsliden en av det svenska fastlandets förnämsta lokaler för storfjärilar. Här hittades inemot 300 storfjärilsarter, vilket är nästan en tredjedel av alla storfjärilsarter i Sverige.

Hl. Hjärtas Kloster. Foto: Bernd Beckmann Hl. Hjärtas Kloster

14. Hl. Hjärtas Kloster
På en naturskön sluttning av Omberg finns Heliga Hjärtas Kloster, som invigdes 1997. Här lever systrarna ett enkelt liv i bön och arbete enligt den helige Benedikts regel, med Jungfrun Maria som Moder och förebild.

15. Ombergslidens naturreservat
Reservatet är mest känt för sin rikedom av orkidéer. I området kan man hitta arter som flugblomster, jungfru Marie nycklar, skogsknipprot, kärrknipprot, tvåblad, vaxnycklar och den sällsynta luktsporren (doftyxne). I de rikkärr som finns i reservatet finns också flera mycket ovanliga snäckor, som t.ex. kalkkärrsgrynsnäcka.

Kafé på Skedet. Foto: Bernd Beckmann Kafé på Skedet

16. Kafé på Skedet
Populärt trädgårdscafé, berömd för sina bakelser och bröd, pubkvällar, "middagsklubben", musikunderhållning och konstutställningar. Kafeet har öppet torsdagar-söndagar kl. 11-17, puben fredagar 17-22.  073-702 2097.

Rogslösa kyrkport. Foto: Bernd Beckmann Rogslösa kyrkport

17. Rogslösa
Rogslösa kyrka byggdes i början av 1200-talet som gårdskyrka och ersatte då en tidigare träkyrka. Kyrkan är mest känd för sin kyrkport.

På kyrkogården ligger begravda bl.a. Lydia Wahlström (1869-1954), aktiv medlem i svenska rösträtts- och kvinnorörelsen, de flesta av de "makalösa systrarna i Häckenäs" samt Riksdagsmannen Jonas Andersson i Häckenäs, medgrundare av Östgöta Dals och Östergötlands folkhögskola.

Med tillkomsten av järnvägen Vadstena-Ödeshög utvecklade sig ett stationssamhälle. Rogslösa var sätet för f.d. Östgöta Dals landsortskommun.

För guidade turer i Rogslösa kyrka och på kyrkogården se Kulturguidningar i Dal.

18. Källstad kyrka
Källstads kyrka på slätten nära Tåkern har kvar sitt medeltida torn men är i övrigt nybyggt 1868–69. Den ursprungliga kyrkan och tornet verkar vara byggt på privat initiativ under 1100-talet. Kyrkans goda akustik lämpar sig väl för konserter.

Interiör i Herrestads kyrka. Foto: Bernd Beckmann Interiör i Herrestads kyrka

19. Herrestads kyrka
Herrestad är en medeltida socken och finns omnämnd redan 1208. Den första kyrkan på platsen har sannolikt varit av trä, men den nuvarande kyrkan är uppförd av kalksten ca. 1112 och är den äldsta kyrkan i Vadstena och Dal och en av Sveriges äldsta kyrkor byggda i sten.

Biskop Kols källare
Nära kyrkan befinner sig Biskop Kols källare, en så kallad källarstuga. Byggherren har antagits vara Biskop Kol, men troligen är källaren uppförd av biskop Lars på 1200-talet. Ursprungligen har stenkällaren haft en överbyggnad av trä och kanske fungerat som bostad eller förråd. Byggnaden en är av få bevarade profana hus med medeltida ursprung på den östgötska landsbygden.

20. Kolsbro
Gamla landsvägen till Linköping korsar Mjölnaån vid kolsbron. Kol, född under första hälften av 1100-talet, död 1195 eller 1196 i Jerusalem, var en svensk katolsk biskop i Linköpings stift från senast 1171. Han lät bygga bron.

Kolsbro Häst & Fritid är en gård med ridskola för barn och ungdom.

Cykla Tåkern runt

En bra cykelled tar sig runt Tåkern, bara små vägar, inga riksvägar. Förutom en liten sträcka mellan Källstad och Herrestad samt tillfarten till Glänås är alla vägar asfalterade. Till grussträckan Källstad-Herrestad finns länsvägen som asfalterat alternativ.

Se Cykla Vadstena, Omberg och Tåkern runt.

21. Svälinge besöksområde
Här vid Tåkerns utlopp i Mjölnaån bildas vårens första vak. Från fågeltornet har du en bra utsikt över sjöfåglarna som samlas där i väntan på att isen ska gå upp i resten av sjön.

En varierad natur gör Svälinge besöksvärt året om. Från parkeringen leder en 900 meter lång vandringsled till fågeltornet. Längs vandringsleden får du uppleva såväl strandängar som skogspartier. Strandängarna på ömse sidor om Mjölnaån kan överblickas från ett mindre fågeltorn. Under hösten är området omtyckt av tranor och gäss.

I skogen utmed vandringsleden befinner sig Arknats nya vindskydd "Solfjäder".

Broby Prästtorp. Foto: Bernd BeckmannBroby Prästtorp

22. Broby prästtorp
Broby prästtorp är platsen för den gamla prästgården i Broby, i anslutning till Broby kyrkotomt. Nuvarande huset byggdes på 1780- och 1810-talen. Genom att bevara byggnaden och utveckla platsen till en sevärdhet och mötesplats, kommer dess betydelse som centrum i en nu helt försvunnen socken att lyftas fram som en viktig, men tills nu nästintill helt okänd, del av kyrkans historia i området.

Strå kyrka. Foto: Bernd Beckmann Strå kyrka

23. Strå kyrka
Strå kyrka några kilometer söder om Vadstena med vid utblick över slätten och staden, byggdes ursprungligen på 1100-talet och fick sin karaktäristiska tornhuv av byggmästare Mårten Beurling 1771. Invändigt har den blivit ombyggd flera gånger.

24. Hovs kyrka
Kyrkan i Hov uppfördes under 1100-talet och är en av de äldsta kyrkorna i bygden.

Skräddaregården (2010) i Hov. Foto: Patricia Renström Skräddaregården 2010

25. Skräddaregården (Hovs hembygdsgården)
Hovs by var tidigare en av Östergötlands största byar med 15-20 gårdar. Hov Skräddaregård är kvar i den gamla byn. Tomten är bebyggd med ett bostadshus som består av en parstuga från 1700-talet, ett brygghus och en hitflyttad loge. Trots att gården beboddes permanent fram till 1947 moderniserades den inte. Den har därför ett stort kulturvärde och byggnadsminnesförklarades 2009.

26. Hovgården
Hovgården är tidigare kungsgård inom Uppsala öd och var under tidig medeltid ett säte för fogden i Hov (Hofs län).

John Swartz (1790-1853) John Swartz (1790-1853)

Fabrikören John Swartz (1790-1853) från Norrköping köpte Hovgården 1834. Den ingick i en större investering i jordbruksfastigheter runt om i Östergötland.

På Hovgården experimenterade han med nya grödor och odlingssystem, införde ny teknik och bedrev målmedveten djuravel.

John Swartz blev den främste förespråkaren för och pådrivaren av 1840-talets stora sjösänkningsprojekt. Tåkernsänkningen fick dock sämst utfall i den östra delen.

På 1870-talet odlades sockerbetor i stor skala på Hovgården. I Vadstena grundades 1871 ett sockerbruk som en av sex anläggningar i landet. Hovgården blev sockerbrukets största enskilda leverantör. Satsningen blev dock ett misslyckande. Sockerbranschens lönsamhet var överskattad och sockerbruksbolaget i Vadstena gick 1879 i konkurs. Redan två år tidigare fick Hovgården säljas av finansiella skäl och styckades upp i tre skilda nya jordbruksfastigheter.

Vy från Hovs fågeltorn. Foto: Bernd Beckmann Vy från Hovs fågeltorn

27. Hovs besöksområde
Från ett bastant fågeltorn har du en bra överblick över Tåkerns östligaste del. Besöksområdet vid Hov är ett populärt ställe för att uppleva ”det stora lyftet” under hösten. Det är när alla gässen i gryningen lämnar sjön för att flyga ut på åkrarna för att äta. Även gässens samlade återkomst i skymningen brukar vara en stor upplevelse. Det stora lyftet kan upplevas från slutet av september och under hela oktober.

Furåsa - åkerdelning - 1764 Furåsa, åkerdelning (1764)

28. Furåsa
Furåsa är en radby, vars gårdar ligger kvar utmed vägen efter storskiftet och laga skiftet.

29. Väderstad Centralkonditori
Klassiskt svenskt konditori/bageri som har varit i drift ända sedan 1914. Här serveras alltid nybakat och färskt bröd samt klassiska bakverk med egen tvist i en idyllisk miljö. Mycket populärt utflyktsmål för cyklister, motorcyklister och många andra.

30. Kumla kyrka
Den lilla romanska kalkstenskyrkan uppfördes vid 1100-talets slut, men har sedan dess genomgått flera ombyggnader, även om den medeltida karaktären har bibehållits intakt.

Allée vid Kyleberg. Foto: Bernd Beckmann Allée vid Kyleberg

31. Kyleberg
Kyleberg (förut Berga) är uppkallad efter landshövdingen Hans Kyle, som ägde gården 1650. Gården kom 1850 genom köp i politikern Axel Dicksons ägo. Han förbättrade egendomen och gjorde den till en av de mest framstående i länet.

Dickson vårdade sig om sina arbetares väl och understödde folkskolor och stod tillsammans med sin maka bakom Charlotte Dicksons stiftelse som stödde fattiga flickors utbildning. I Vadstena inrättades Dicksonska Flickskolan. För att finansiera sina projekt grundade Dickson Wadstena Enskilda Bank, med egen sedelutgivningsrätt. På grund av förskingring gick banken omkull och han förlorade sin förmögenhet och avträdde godset.

Kylebergs säteri Kylebergs säteri

Den nuvarande huvudbyggnaden ersatte 1953 det tidigare, slottsliknande corps-de-logiet, som rivits några år dessförinnan.

32. Särtshöga Vingård
Mitt på den vackra östgötaslätten med utsikt över Omberg ligger Särtshöga Vingård, en av världens nordligaste vingårdar. Här är du välkommen under sommarhalvåret för att bo på lilla gårdshotellet, delta i vinprovning och äta gott.

Kollektivtrafik till Tåkern

Det går ingen linjetrafik till Tåkern. Men hos Östgötatrafiken kan Du boka beställningsresor mellan Vadstena och norra delen av Tåkern (Väversunda, Svälinge, Hov) samt mellan Ödeshög och Tåkerns södra del (naturum Tåkern, Svanshals).

Läs mer på Östgötatrafiken - Närtrafik


Naturum Tåkern
Sveriges "vassaste" naturum välkomnar dig!

Naturum Tåkern. Foto: Bernd Beckmann Naturum Tåkern

Naturum Tåkern är ett modernt besökscentrum i Glänås vid fågelsjön Tåkerns södra strand. Naturum är tillgängligt för alla!

Inne på naturum finns en kreativ utställning, filmrum, lab och souvenirbutik. Naturums guider är välkomnande, kunniga och inspirerande. Vi erbjuder ett omfattande, fast program året runt och tar även emot bokningar.

På naturum finns inget fik, men det går att köpa en kopp kaffe/te/saft med tilltugg.

Öppettider 2024

15 juni – 18 augusti:
tisdag-söndag kl 10-17 (stängt midsommarafton)
19 augusti – 25 oktober:
torsdag-fredag kl 10-15
31 oktober – 3 november (Höstlov):
torsdag-söndag kl. 10-16


Entré
Naturum: Fri entré
Håvning: Fri entré
Kikarskola i fågeltornet: Fri entré
Vissa guidningar: Pris: 60 kr/vuxen
Föredrag: Fri entré

Naturum Tåkern

Hitta hit
Naturum Tåkern

Kronologisk programkalender



Omslagsbild

Grågås. Foto: Rolf Jansson

Grågås.
Foto: Rolf Jansson