Borghamn
Norra porten till Omberg

Drottning Ommas borg

1. Drottning Ommas borg
Den nordligaste av Ombergs tre fornborgar från folkvandringstiden (450-550). Berget är sägenomspunnet. Verner von Heidenstam (1859-1940) skrev novellen ”Skogen susar” som handlar om Drottning Omma.

Sjövägen vid Halvvättern

2. Sjövägen
Sjövägen börjar i Stocklycke på Omberg och går utmed Vättern som enkelriktad väg till Borghamn. Utsikten är magnifik.

3. Vallgatan
Öster om Sjövägen leder Vallgatan från Drottning Ommas Borg söderut till Höje. Vägen är stängd för allmän trafik.

4. Brottsledet
Omberg gjordes under 1600-talets första hälft till kunglig hjortpark (kronopark) och inhägnades med en ca. fyra meter hög gärdesgård som underhölls av traktens bönder. Namn som norra, södra och västra djurledet samt Brottsledet är rester från den här tiden och markerar öppningar i stängslet.

Vid brottsledet

5. Svängavägen
Svängavägen är den gamla byvägen upp till Omberg och Vallgatan. Genom stenbrottets expansion åt söder förstördes vägen samt intilliggande bebyggelse på två ställen.

Bockakyrkogården

6. Bockakyrkogården
Den lilla kyrkogården ligger helt idylliskt mitt i en hage med mäktiga ekar och hasselbuskar under Ombergs norra branter . De små kullarna döljer cirka 80 gravar med mannar från kronoarbetskåren, alltså fångar, som arbetade i Borghamns kalkstensbrott . De bröt sten till Karlsborgs fästning vid västra Vätterstranden. Ett enkelt träkors är rest på platsen: "Här begravdes 1860 - 1894 omkring 80 man ur kronoarbetskåren. De bröto stenen till Karlsborgs fästning."

Stenbrytning i Ombergs stenbrott

7. Borghamns kalkstenbrott
Kalksten har använts i Sverige som byggnadssten sedan 1100-talet. I Borghamn bröt Cisterciensermunkarna sten till sitt kloster i Alvastra, som invigdes 1143. Sedan dess har stenbrottet varit i drift. Andra viktiga byggnader som använt kalksten från Borghamn är Klosterkyrkan i Vadstena, Göta kanal, Karlsborgs fästning och Nationalmuseum.

Fortifikationshuset "Kommendanten". Äldsta bostadshus i "gamla Borghamn".

8. Borghamn Strand
Borghamn Strand öppnades april 2019 i f.d. Borghamnskolans gamla lokaler och är ett populärt besöksmål för vandrare och dagsbesökare i Borghamn och på Omberg. Här finns hotell, vandrarhem, hamnkafé, bastu och kajak-uthyrning.

Anläggningen var arbetsstation i Kronoarbetskårens regi, efter att staten hade köpt stenbrottet och hamnen 1842.

Hela området är byggnadsminneförklarat sedan 1993 (Borghamnskolan) och listat som arbetslivsmuseum sedan 2023. Läs mer på Byggnadsminnet Borghamn.

Bykhus (f.d. Fiskemuseum)

9. Bykhus (f.d. Fiskemuseum)
Fiskemuseet har varit inrättat i Kronoarbetskårens gamla tvättstuga och visade redskap och fiskemetoder från Borghamns historia. Museet är numera nedlagt.

Skattläggningskarta, Borghamn 1842

Hamnen

10. Hamnen
Västra delen av hamnen i Borghamn byggdes mellan 1810 och 1827 av Göta kanalbolaget för att klara leveranserna till byggarbetsplatserna på Göta Kanal mellan Motala och Östersjön. I 1800talets andra hälft tillkom östra delen med den s.k. Bondbryggan för spanmålstransporter till Västra Götaland.

11. Borghamnsten AB
Borghamnsten AB är efterträdare till alla bolag som har brutit sten i Ombergs stenbrott. Stenbearbetning görs i kalksten och marmor. Man producerar bänkskivor, fasader, fönsterbänkar, golv och ytbeklädnad.

Handlar'n i Borghamn

12. Borghamn Kiosk & Fisk
Den nuvarande lanthandeln invigdes 1998. men traditionen går tillbaka till 1938, då det öppnades en kiosk på samma plats. Kiosken var en central samlingspunkt i samhället och första stopp för många besökare som kom ner från Omberg till Borghamn. Butikens specialitet är färsk och rökt fisk som har fångats i Vättern av Borghamns fiskare.

Blå Grinden/Skateboardmuseum

13. Blå Grinden/Skateboardmuseum
Blå Grinden är en hantverksbutik. Media Loppis var en second handbutik för datorer, musikanläggningar, DVD-skivor med mera och är numera nedlagd. Undangömt i byggnaden finns Lars Söderbergs skateboardmuseum som bjuder på brädor, hjul, skor, hjälmar, knäskydd, spel och affischer i en salig blandning.

14. Västerlösa Gård
Västerlösa gård var under många hundra år enda bebyggelsen i trakten och Dals häradshövdings avlöningsboställe.

Gamla stationshuset, Borghamn

15. Gamla stationshuset
Järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög öppnades 1888. Stationen var centralt belägen mellan bebyggelsen vid Västerlösa och Bårstad. Järnvägen lades ned 1958.

Gyllenhammars Restaurant

16. Gyllenhammars Pensionat
Järnvägsförbindelsen med mellan Linköping och Vadstena medförde att turismen utvecklades i Ombergsområdet. 1914 öppnades Gyllenhammars Pensionat bredvid stationshuset. Idag är Gyllenhammars en uppskattad restaurang och upplevelse för alla sinnen.

Bygdegården, Borghamn

17. Bygdegården / Logen
Logen Omberg bildades 1896 och i slutet av 1890 talet byggde man en egen samlingslokal som byggdes ut 1906 med en större teatersal samt en liten lanthandel. 1971 var lokalen nedsliten och såldes till Vadstena kommun. Efter en omfattande renovering tog en nybildad bygdegårdsförening över driften. Med nedläggningen av bygdegårdsföreningen vid slutet av 2024 avslutas även denna epok. Huset drivs numera av Vadstena kommun, som har samlat olika verksamheter under taket, bl.a. Borghamns filial av kommunbiblioteket.

f.d. Bårstads kalkstenbrott

18. f.d. Bårstads kalkstenbrott
I det numera vattenfyllda stenbrottet (1860-1960) bröts sten till kalkugnen på Hovanäsudden och Bårstads kalkugn (f.o.m. 1908). Idag ser det ut som en liten sjö.

f.d. Bårstads kalkugn. Foto: Arkiv Förening Gamla Vadstena

19. f.d. Bårstads kalkugn
På den öppna platsen framför den vattenfyllda stenbrottet brändes kalk för jordbruk och murverk. Ugnen nedmonterades 1972.

I Borghamns fiskeläge

20. Fiskeläget
Fiske var från början av 1800- talet fram till 1960- talet en viktig näring i byn. Äldsta fiskarbefolkningen bodde på Hovanäset. Första hamnen anlades för 200 år sedan. Vid andra världskrigets slut fanns här 18 yrkesfiskare med familjer som fångade vätternröding, lake, sik och siklöja.

Modern såg hos Borghamns Stenförädling

21. Borghamns Stenförädling AB
Borghamns Stenförädling AB grundades 1951 och bryter kalksten och kolmårdsmarmor. Man förädlar i huvudsak sten från de egna brotten. I Borghamn bryts ljusgrå och gråbrun kalksten och i Oxåker bryter man marmor som sedan förädlas till bl.a golv, trappor, fönsterbänkar, bänkskivor, väggplattor, trädgårdssten m.m.. Borghamns Stenförädling är delaktig i aktuella renoveringen av Nationalmuseet.

Halstring av sik

22. Hovanäset
Hovanäset var en del av Bårstad by, med torp. Från 1860 startade en av ägarna av Bårstad brännvinsbränneri, kvarn, kalkugn samt mejeri vid ladugården på Trädgårdsudden och en egen båthamn. Rester av den här verksamheten syns fortfarande på Udden. Verksamheten ställdes in i början av 1900-talet och en ny kalkugn bygges vid Bårstads kalkbrott.

Östgöta Dals hembygdsgård / Museihuset

23. Hembygdsgården / Östgöta Dals hembygdsmuseum
Hembygdsgården använder Hovanäsets gamla byggnader. I hembygdsgårdens museum visas stenindustrin i Borghamn, en komplett skomakarverkstad, bruksföremål, 20-tals och 50-tals lägenhet och trådslöjd mm av luffaren ”Öland”.

Bårstabadets badbrygga

24. Bårstads udde (Badplats och hundbad)
Bårstad udde bjuder på badplats (i öster) och hundbad (i väster).

25. f.d. Bårstads by
Bårstad nämndes första gången redan i början av 1200 talet. Gamla byn hade sex gårdar innan laga skiftet genomfördes. Två gårdar finns kvar, medan de andra fyra flyttades ut mot badet respektive Borghamnsvägen.

26. Rogslösa kyrka
Rogslösa kyrka har en mycket lång byggnadshistoria från mitten av 1000-talet till slutet av 1200-talet och byggdes ursprungligen som gårdskyrka. Kyrkan ersatte då en tidigare träbyggnad. Arkitektoniskt innehåller byggnaden element av cisterciensisk byggnadskultur under inflytande av Alvastra kloster. Kyrkan är främst känd för sin entréportal med den s.k. Rogslösa-dörren, som är försedd med avbildningar i smidesjärn av syndafallet och S:t Eustachius.

Rogslösadörren, detalj

På kyrkogården ligger begravda bl.a. Lydia Wahlström (1869-1954), aktiv medlem i svenska rösträtts- och kvinnorörelsen, de flesta av de "makalösa systrarna i Häckenäs" samt Riksdagsmannen Jonas Andersson i Häckenäs, medgrundare av Östgöta Dals och Östergötlands folkhögskola.

Med tillkomsten av järnvägen Vadstena-Ödeshög utvecklade sig ett stationssamhälle. Rogslösa var sätet för f.d. Östgöta Dals landsortskommun.

Skedagatan, Stensäter

27. Skedagatan
Skedagatan ligger på gränsen mellan socknarna Rogslösa och Väversunda. Vid den stora befolkningsökningen från mitten av 1850-talet flyttades människor till utmarken eller till gränsen mellan socknarna om man inte utvandrade eller flyttade till storstäderna.

Kafé på Skedet

28. Kafé på Skedet
Populärt trädgårdscafé, berömd för sina bakelser och bröd, pubkvällar, "middagsklubben", musikunderhållning och konstutställningar. Öppet torsdagar kl. 11-17, fredagar/lördagar kl. 11-22, söndagar kl. 11-17.  073-702 2097.

29. Berzeliusgården
Födelseplatsen för Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), kemist och naturforskare. Han upptäckte grundämnena cerium, selen, kisel och torium. I det närbelägna församlingshemmet finns dessutom en liten utställning om honom, som är öppen i sommartid dagligen kl. 9-18 och vid andra tillfällen.

Väversunda kyrka

30. Väversunda kyrka
Väversunda kyrka är byggd i romansk stil och en av de bäst bevarade medeltida kyrkorna från omkring 1160, byggd av Ombergs kalksten. Föregångare var troligen en stavkyrka.

Hl. Hjärtas kloster

31. Hl. Hjärtas kloster
På en naturskön sluttning av Omberg finns Heliga Hjärtas Kloster, som invigdes 1997. Här lever systrarna ett enkelt liv i bön och arbete enligt den helige Benedikts regel, med Jungfrun Maria som Moder och förebild.