Kulturhistoriska byggnader
i Broby och Hov

Broby Prästtorp 2015. Foto: Bernd Beckmann

Broby nedlagda socken, försvunna kyrka och den tillhörande kvarstående fastigheten Prästtorp ligger i Vadstena församling (tidigare Strå församling).

Omkring 1100 grundade kung Inge med sin gemål Helena klostret i Vreta och gav detta kloster följande jordegendomar (Nils Ahnlund i Historisk tidskrift 1945):
• 4 ottungar i Lilla Vreta,
• 2 ottungar i Bro,
• 3 ottungar i Brunneby,
• 4 ottungar i Hucklum,
• 2 ottungar i Mollotorp,
• 2 ottungar i Broby i provinsen Dals härad.
(ottung ≈ 12 tunnland)

Broby gård nämns första gången i ett möjligen förfalskat brev 1208 då abboten i Alvastra Henrik uppges ha köpt och bytt till sig delar av Broby och grannbyn Åby(lund) av en Sone Tjelvasson (DS 134, 134a). Brevets äkthet har satts ifråga men stadfästes av drotsen Knut Jonsson 1330 (DS 2781), som då ägde jord i grannbyn Älvestad (DS 1921).. På 1440-talet ägde Vadstena kloster en gård i Broby och en gård i Åby(lund).

Redan i brevet 1208 nämns kyrkoherden i Broby, Johannes. Det är lätt att föreställa sig att Broby gårds ägare lät bygga sig en gårdskyrka, kanske under tidigt 1100-tal, då flera av de andra kyrkorna i Dals härad är byggda (Projektet Sveriges kyrkor). Prästgården är av allt att döma identisk med det nuvarande Prästtorp, som ligger omedelbart väster om kyrkogården och avstyckad från Brobygården för att skapa prästens försörjning. Prästtorp beskrivs som ett avgärdatorp i Staffan Helmfrids avhandling Östergötland "Västanstång": Studien über die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese.

Från mitten av 1500-talet och fram mot 1600-talets slut ägde Kronan Prästtorp och upptas som ett prästlönehemman i landskapshandlingar och annat material. År 1698 ansökte ägaren av grannen Åbylunds säteri, hauptmannen Jacob Du Rees, om att få tillhandla sig Prästtorp, ¾ mantal, vilket beviljades (Länsstyrelsens i Östergötland arkiv, Landskontoret G IIIf:10, s 1148ff). Sedan dess tillhör både Prästtorp och Broby f d kyrkogård Åbylund, som idag ägs av familjen Eke-Göransson. Broby socken kom någon gång under 1500- eller 1600-talen, uppgifterna varierar, att införlivas med Strå socken. Broby kyrka kan ha rivits samtidigt. I Landskapshandlingarna för år 1600 kan man läsa att: ”Broby ligger öde” . Kyrkolämningarna är utgrävda av RAÄ 1997 och 2007. Någon avbildning av kyrkan är inte känd. På den äldsta kartan (geometriska jordeboken) från 1633-34 saknas kyrkan, men Prästtorp är upptaget som kronohemman. Detta bör betyda att den var riven redan före denna tidpunkt.

Prästtorp har sedan 1960-talet inte använts permanent, men periodvis som sommarhus, dock inte under senare år. Vadstena museiförening har i samarbete med Östgöta Dals ek. för ., som arbetar för en levande landsbygd i södra delen av Vadstena kommun, fått hyra huset av ägarna. Avsikten är att göra Prästtorp och platsen för Broby kyrka till en kulturell samlingspunkt och sevärdhet med stark tonvikt på platsens kyrkliga historia och betydelse. Redan idag hålls här högmässa varje år genom att granntomten är platsen för Broby försvunna kyrka, och markerad genom ägarens försorg med ett träkors. Sannolikt är platsen för Prästtorp den gamla prästgården i Broby och genom analys vet vi idag att det nuvarande huset byggdes på 1780- och 1810-talen. Genom att bevara byggnaden, i anslutning till Broby kyrkotomt, och utveckla platsen till en sevärdhet och mötesplats, kommer dess betydelse som centrum i en nu helt försvunnen socken att lyftas fram som en viktig, men tills nu nästintill helt okänd, del av kyrkans historia i området. Den lokala (regionala) identiteten och samhörigheten kommer att stärkas. Allmänheten kommer att kunna ta del av och uppleva platsen samt den nya kunskap som genereras härigenom. Eventuellt kommer huset att kunna möbleras under 2016.

Text: Claes Westling

Broby Prästtorp 1948

Den äldsta bevarade kartan från 1633-34 över Prästtorp, 1 hemman (D på kartan), Åby(lund) (C), 4 ½ hemman samt Broby kvarngård (A), ½ hemman. Broby gamla kyrkogård är platsen då bokstaven D står intill Prästtorp

Av lantmätare Johan Larsson Groth, 1633-34 Originalet hos Riksarkivet, Stockholm.

Hovs Skräddaregård 2010. Foto: Patricia Renström.

Hovs by växte fram därför att det behövdes arbetare på stormansgården Hofgården. Gårdarna byggdes efter en bygata där Skräddaregården finns utmärkt på en karta daterad 1638. Skräddaregården är den enda byggnad av denna första bebyggelse som ligger kvar på sin ursprungliga plats efter laga skiftet som var 1832-1833 i Hov.

Det nuvarande bostadshusets äldsta del är uppfört under tidigt 1700-tal och bestod från början av ett rum. Ett kök byggdes till och huset blev en enkelstuga. Sedan byggdes ett plan på, vilket kan dateras med hjälp av en stock märkt 1776. Slutligen byggdes stugan ut till en parstuga i 2 våningar troligtvis i mitten på 1800-talet. Parstugan är hög och smal, typisk för Östgötaslättens jordbruksfastigheter från denna tid.

Befintligt uthus finns med på skifteskartan 1832-1833 och har varit brygghus. Tidigare troligtvis fähus.

Logen har varit sammanbyggd med en ladugård. Den har flyttats ett par gånger, sista gången troligtvis i samband med laga skiftet.

Det har även funnits 2 flygelbyggnader. Östra flygeln var handelsbod från sent 1800-tal till ca 1930 då den revs. Västra flygeln revs på 1950-talet. Dess grundstenar finns kvar framför huset.

Trots att gården beboddes permanent fram till 1947 moderniserades den inte. Den har därför ett stort kulturvärde och byggnadsminnesförklarades 2009. Skräddaregården har bebotts av en och samma släkt sedan 1690-talet då stamfadern Sacharias kom till Hov från Harstad, Väderstad. Den sista privata ägaren Astrid Kajling, född Eriksson donerade 1982 gården till Hovs Hembygdsförening.

---

Skräddaregården ca 1910, i mitten Karl Eriksson. Fotograf: Okänd

Skräddaregården från öster, okänt årtal, dock före 1930-tal då östra flygeln revs. Fotograf: Okänd

Karta från 1810