Evenemang i Vadstena
Föreläsningar, samtal, seminarier, boksläpp, filmvisningar

Martyrhelgonet Sankt Botvid är både välkänt och okänt. Botkyrka kommunvapen visar en heraldisk Botvid med yxa och fisk i handen. Alla som färdas på E4an söder om Stockholm passerar Botkyrka tornförseedda gråstenskyrka, men bullervallar och byggnation hotar dölja byggnaden för resenärerna. Botvid uppfattas lätt som en mytisk gestalt i medeltida legend, en vältalig missionär, men också en mästerfiskare som blev ihjälslagen och utförde mirakler efter sin död. Maja Hagerman har under flera år grävt djupt i både arkeologiska och historiska källor, och finner en högst verklig person som verkade i en brytningstid, tidigt 1100-tal, när tanken på det kristna kungadömet rotade sig i landet. Hon har skrivit om Botvid i en essä i Minnesbrunnen, och har i samarbete med Svenska kyrkan gjort en film som kan ses på Youtube.

Historikern och forskningsledaren Björn Lilieblad från Östergötlands museum föreläser om vården vid Vadstena centralhospital, från medeltida helgeandshus till modern psykiatri. Hur synen på personer med psykiska sjukdomar förändrades genom historien och hur detta påverkade behandlingsmetoderna är några av de frågor du kommer att få svar på. Föredraget ges i Dormitoriet - hiss saknas.

Här får vi stifta bekantskap med den institution som kronan skapade för att ta hand om de sårade soldater som återvände efter stormaktstidens många krig som Sverige var involverade i, med start under det trettioåriga kriget. Vi får veta om vad som var resonemangen bakom kronans hjälp, hur det kom sig att just klosterbyggnaderna i Vadstena kom att byggas om till ett krigsmanshus, inspirationskällor, människorna som drev projektet på plats och som fattade de politiska besluten bakom krigsmanshusets tillkomst. Vi kommer också få veta hur det kom sig att huset inte blev någon större framgång och hur spannmålskassan istället blev den viktiga delen - och hur den kom att bli del av pensionssystemet för soldater och officerare under 1700-talet.

ERIK PETERSSON är fil dr i historia, disputerade 2017 och har skrivit en rad böcker och artiklar om statsmaktens uppkomst, om maktspel i Norden från medeltid fram till 1700-talet. Senast har han givit ut “Drottning Margaretas dröm” (2023), “Karl IX - kampen om kronan” (2021) och “Kungar - en världshistoria” (2020). Han är också en återkommande skribent för Populär historia och en välkänd röst i poddar som historia.nu och P3 Historia. Han anlitades också som en av experterna i SVT:s stora satsning “Historien om Sverige” (2023) där han utarbetade manus till och medverkar i avsnitt 5 och 6.

Följ med på en resa genom historien där vi möter Fröja, den forntida modersgudinnan, och följer hennes spår fram till jungfru Maria och Mariakulten. Vi dyker ner i arkivens gömmor, utforskar historiska kartor och upptäcker vilka hemligheter våra ortnamn döljer. Med lokala exempel från Vadstena avslöjar vi var Fröjas berg kan ligga, tolkar Rökstenen ur ett genusperspektiv och reflekterar över vad namnet Vadstena egentligen kan betyda. Låt dig inspireras av historiens starka kvinnor och gudinnor och hur deras arv lever kvar i vår tid.

Agneta Nyholm är en författare med en passion för kvinnohistoria och de lärdomar som historien kan ge oss för att skapa en trygg och hållbar framtid. Hon har skrivit 10 böcker, däribland Där mörker möter ljus – en resa i kvinnohistoria, och har sedan 2006 fördjupat sig i bland annat häxprocesserna i Ångermanland. Sedan 2018 har hennes forskning fokuserat på ortnamn och historiska kartor. Som grundare av Sofiainstitutet och med en djup förankring i naturens visdom, ser Agneta sitt arbete som ett sätt att vårda och föda fram insikter från historien till vår tid.

”Hosta, sten, ögon- och tandvärk, tarmvred, feber, snuva, skabb, fransoser och allehanda barnkrämpor; vidare pesten…”. Det var de gängse sjukdomarna i Norden enligt renässansmannen Olaus Magnus (1555).

Med utgångspunkt i arkeologiska fynd och historiska källor berättar Johanna Bergqvist Rydén, doktor i historisk arkeologi vid Lunds universitet, om sjukdomsförståelse och behandlingar, och om dem som kunde erbjuda vård, under perioden senmedeltid till 1600-tal.

Lars Trägårdh har sedan länge deltagit i det offentliga samtalet om svensk politisk kultur. Han har skrivit om nationalism, välfärdsstaten och samhällskontraktet Han leder ett mångårigt projekt om social tillit och det ömsesidiga förtroendet mellan medborgare och myndigheter och om hur tillit nivåerna varierar radikalt mellan kommuner och stadsdelar. Han leder för nuvarande regeringens uppdrag att ta fram en svensk kulturkanon. I den här föreläsningen berättar han för oss om sina tankar kring vad det innebär att vara svensk i dagens Sverige och arbetet med att ta fram kulturkanon.

I Vadstena är Linda Staaf kanske mest känd för sitt arbete med naturupplevelser på Omberg och Vättern, samt för sin omställningsresa. En annan viktig del av hennes arbete är att föreläsa för turistdestinationer i hela landet om lokalsamhällets och platsens betydelse, där hon bland annat betonar att alla människors handlingar har betydelse oavsett vilken stol de sitter på, och att vi alla har en viktig roll att spela för den plats vi lever på.

Den här kvällen berättar Linda om sin egen omställningsresa, där hon bland annat sålde sin villa och byggde ett mobilt Tiny House (småhus) på hjul. Hon delar också sina tankar om platsens betydelse och om att skapa förutsättningar för att livet och våra platser ska blomstra.

Vera Oredsson är känd som Nazidrottningen. Hon har hållit fast vid nazismen i hela sitt liv och bland dagens nynazister fått status som inspirationskälla och en länk till Tredje riket. Vera har burit med sig sin övertygelse från sin tid i den nazistiska flickorganisationen BDM och från de ”Bruna systrarna”. Hennes bror Folke berättar för oss om hennes resa och den mentala grogrunden för hennes orubbliga hållning. Han frågar sig också hur långt ska man ”förstå”. Ska man rentav ursäkta henne?

Folke Schimanski är journalist, författare och historiker (fil.mag) . Han är också bror till Vera Oredsson, känd som Nazidrottningen. I sin bok Veras resa tecknar han ett porträtt av systern, som kom till Sverige med Vita bussarna våren 1945.

Gyrit Hagman som bor på Åland är en verklig Norden-vän som bott i alla nordiska länderna och talar deras språk. Hon är pensionerad psykiater, psykodramalärare och vissångerska som intresserat sig för visor från Island och Finland vilka hon sjunger på originalspråk till gitarr och dragspel. Från Åland har hon samlat gamla visor. Hon har även mycket att berätta från våra nordiska länder.

Hällristningar är speciella på många sätt! På berghällarna kryllar det av bilder på skepp, vapen, människor och djur som ristades för över 3 000 år sedan. De är tidsdokument som aldrig upphör att fascinera. Tillsammans med nya arkeologiska forskningsresultat och hällristningar får vi höra om livet under äldre bronsåldern. Med människorna, hällristarna, i centrum ser vi hur det var att leva för 3 500 år sedan. Vad åt människorna och hur bodde de? Fanns det klasskillnader och hur var samhället organiserat? Varifrån kom bronset och hur såg dess väg hit ut? Det är några av de frågor som får svar under detta föredrag.

Theres Furuskog är filosofie magister i arkeologi och har sedan 2007 arbetat med att vårda och dokumentera hällristningar i Östergötland. Idag arbetar hon som antikvarie på Norrköpings stadsmuseum.

Tom Carlsson är filosofie doktor i arkeologi och har arbetat som fältarkeolog i Östergötland sedan 1992. Idag arbetar han som arkeolog på Arkeologerna SHM i Linköping.

Båda författarna har under hela sina yrkesverksamma liv arbetat med att förmedla och popularisera bilden av Östergötlands forntid. Hällristare och hällristningar är en bok som fortsätter berättandet i denna riktning. Det är den första populärvetenskapliga boken om hällristningar i Östergötland i en tid då hela Skandinavien lämnade stenåldern bakom sig och klev in i den första metallåldern, bronsåldern.

2025 firas det Knypelåret i Vadstena. Ett år då knypplingen sätts i fokus på olika sätt. I samarbete med föreningen Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) ordnar VFF därför en föreläsning på temat. Lena Dahrén berättar för oss om knypplade arbeten under 1500 och 1600 talet. Hon berättar om tekniker, mönster, utrustning, användning, återanvändning samtidigt som hon berättar om det historiska, ekonomiska och sociala kontexten.

Lena Dahrén arbetade som spetskonsulent 1983-2004. Hon är fil.dr. i textilvetenskap och disputerade 2010 på en avhandling Med kant av guld och silver: en studie av knypplade bårder och uddar av metall 1550-1640. Hon är nu fristående forskare inom samma område.